Håndskrift: Dronning Sophias visebog
Nummer: X
Side: 35
Titel: (Kunde jag nu skriva)
Trykt: T
Udgivet i: VB: 9, 23-27
Kommentar: -
an [1] I udg.: "än". En wisa | |
1. | |
Kunde iagh nu skriffua, | |
alt effter mitt begiär | |
der till migh månde driffua | |
[dän] [ånger] [j] [mitt] [hierta] [2] "ta" möjligen bortskuret i margen. [är] | |
huru dett migh hårdeligh kränker, | |
så offta iagh betänker | |
den föra gaman, | |
huar medh annan | |
j äran hade till saman | |
2. | |
ach när iagh begrundar, | |
den förra lust och frögdh | |
mitt hierta då åstundar, | |
till gudh j himels högdh | |
ach [3] snarast "aech". gudh hielp oss alla, | |
som digh troligh åkalla | |
och j dänna stundh, | |
aff hiertans grundh | |
ropa medh hierta och mun | |
3. | |
Regera mitt hierta och sine | |
du trogne herre gudh | |
att dett sigh låter later fina, | |
lÿdigh din helga budh | |
Att alt huadh wärden vpwäker, | |
dett migh aldrigh förskräker | |
vthan att iagh | |
effter titt behagh | |
må leffua både natt och dagh | |
4. | |
I gudz fruchtan och ära, | |
som huar bör hafua kiär | |
hiälp migh altidh att leffua, | |
Emedan iagh j värden är | |
annama och medh fruch[t]an, | |
din nådige tuchtan | |
som tu härre migh | |
altidh nådeligh | |
tillskikar så faderligh | |
5. | |
när man will besina, | |
denne wärdenes osedh | |
huadh kan man tå på fina, | |
vthan ledes wedh | |
denne wärden wrånga, | |
som bedrager så många | |
medh sin falska seedh, | |
och högfärdh ledh | |
så och medh gerighett | |
6. | |
platt ingen trohett, | |
nu är att litta på | |
vthan på gudz godhett, | |
som trofast är och så | |
han hielper oss wist alla, | |
om vÿ till honom falla | |
och är oss när, | |
Effter wår begiär | |
han omsårgh för oss bär | |
7. | |
En dåk iagh Eÿ må klaga, | |
öffuer lÿckan är mig tungh | |
j dese år och dagar, | |
vthan då iagh var vng | |
då dett begÿnte bliffua, | |
som iagh bäst skulle leffua | |
vthÿ bästa flor, | |
och vthÿ glädie stor | |
som wara kunde på jordh | |
8. | |
Rätt snart lÿckan sigh wände, | |
vthÿ samma stundh | |
som hon migh aldrigh kiände | |
iagh tänkte siucka [4] I udg.: "siunka". [5] snarast "siucka" (eller möjligen "simka"). till grundh | |
för honn migh så månde suika, | |
och så jfran [6] I udg.: "jfrån". migh wika | |
alt medh sin suik, | |
dårade hon migh, | |
så brukar hon än dageligh | |
9. | |
som hon sigh bäst betede, | |
att hon wille wara godh | |
ett fall hon migh berede, | |
hon Eÿ länger hoss mig stodh | |
vthan rÿgen till migh vände, | |
och olÿckan till migh sände | |
som migh en långh tidh, | |
giorde hiertans quidh | |
vthÿ min vngdoms tidh | |
10. | |
döden sigh månde laga, | |
Rätt mÿckett hasteligh | |
min moder jfrån migh taga, | |
mormoder och broder snarlig | |
så och den wän kiära, | |
som migh älska och ära | |
för andra wist, | |
vthan all list | |
der fans Eÿ någon brÿst | |
11. | |
o gudh huadh för quida, | |
iagh då j hierta bär | |
och huadh iagh månde lida, | |
iagh skulle leffua quar | |
j sårgh och mÿcken möda, | |
tÿ mina woro döda | |
gudh deres siäll, | |
beuare Euinerligh wäll | |
både häll och säll | |
12. | |
tröst migh då sändes, | |
aff tigh herre jesu christ | |
att mitt hierta wandes, | |
till tållemodh förwist | |
tÿ tu hielper draga, | |
det ock j alla dagar | |
Ehuru hårdt | |
och mÿckett suårt | |
det tuingar hiertatt wårt | |
13. | |
Ehuru sigh nu wänder, | |
min lÿcka aff aller [7] I udg.: "äller". till | |
befaler iagh j gudz hender, | |
o jesu war migh mildh | |
war migh ett stadigt ankar, | |
Ehuart min hugh wankar | |
giff migh tållemodh | |
och war migh godh | |
anama mitt liff och blodh | |
14. | |
Regera huss och wårdnat, | |
medh din milda handh | |
dem migh äre förårdnatt, | |
iagh beder digh försan | |
att du will migh giffua, | |
godh rådh och när migh [8]+1: Dessa två ord skrifna öfver raden i stället för ett öfverstruket "altidh". bliffua | |
j mitt besuär | |
som stadight är | |
både fiäran och när | |
15. | |
vndt migh o jesu blide, | |
din wärdige helige Andh | |
som migh alla tider, | |
leder medh sin handh | |
j sin saningh den Rene, | |
digh beder iagh jesu allene | |
räck migh tin handh, | |
och hielp migh försan | |
tu millde frälsar man | |
16. | |
så befaller iagh nu tigh, | |
tu helige trefaldighett | |
och dett du migh, | |
giffuett haffuer och wist wett | |
att tu Effter titt behagh, | |
migh beuarar natt och dag | |
ty allena på tigh, | |
förlåter iagh altidh migh | |
nu och Euinerligh | |
Amen |