Den ældste danske viseoverlevering

Håndskrift: Dronning Sophias visebog
Nummer: VIII
Side: 26
Titel: (Kom Herre Gud med)
Trykt: T
Udgivet i: VB: 7, 17-20
Kommentar: -


an
[1] I udg.: "än".
En wisa vnder samma ton
 

1.
Kåm Herre Gudh medh tin hielp och tröst 
j these siste tider 
och stÿrk wår hierta j wår bröst 
Effter så månge bedröffuelse lider 
så wäll den fatige som then Rik 
olÿckan kan då jngen vnwika 
der öffuer så mången quider 

2.
Ach herre gudh tu wäll hielpa kan 
dem som sigh på tigh förlåta, 
Antinga thet är quina äller man 
kan thet them Aldra bäst båtha
[2] båtta?
 
när the sit håp sätia förwist 
Allena till tigh herre jesu Christ 
och tin hielp stadigt förbida 

3.
Ropa till gudh aff hiertans grundh 
borde wÿ medh Räta giöra 
vthÿ alla tider så och stundh 
om vÿ
[3] Skrifvet (med samma bläck) öfver raden; otydligt.
wille han skall oss höra
 
men gudh bätre wÿ thet Eÿ Förmå 
så stadigt vthÿ bönen stå 
vthan tu gudh wår hierta will Röra 

4.
Iagh bekiäner thet jn för tigh 
o gudh min kiäre herre 
att sårgen har tuingat offta migh 
att iagh bedröfuat hierta monde bära 
för tÿ iagh Eÿ har så kunat bedet digh 
Aff alt mitt hierta jnerligh 
som migh har bort att giora
[4] I udg.: "giöra".
 

5.
Nu takar iagh tigh gudh Aff hiertans grundh 
för mot och medh gångh tillika 
och beder ödmiukeligh j all stundh 
att tu aldrigh Ifrån migh will wicka 
vthan Regera migh medh tin nådh 
och war altidh medh migh j Rådh 
vthaff nåde giff migh himmell rike 

6.
Plat medh oss alla vthe är 
om wÿ håp till menniskior draga 
thet håp och snart förloras her 
Få är alla menniskiors dagar 
j dagh En leffuer och är Frögde Full 
j morgon är dödh och leges j muldh 
gudh sÿ till wårt El[en]de wÿ her draga 

7.
Elendigh må den nämpnas wist 
som her j wärden skall leffua 
och sina wäner haffuer mist 
bedröffua hierta månde thet giffua 
dåk låffuat ware tu jesu blidh 
som them Elende tröstar altidh 
och när them will altidh bliffua 

8.
Rät saligh och säll då är then man 
som tu Reda haffuer till tigh taget 
så och migh när som iagh kan 
kåma j thet liufliga laget 
och ther får vngås medh wäner min 
vthÿ then Euige herlighet till 
ach jesu lät thet tigh snart behaga 

9.
sanerligh må den nämpnas sel 
och saligh medh Alla till licka 
som jfrån thenna wärden är skilldh wäll 
och får wistas j himell Rike 
och ther får skåda gudz ansichte blidh 
för vthan all Ende till Euigh tidh 
då kan man all bedröffuelse vnwicka 

10.
Denne wärlden är Full medh ostadigh Frögdh 
det må man medh Räta klaga 
men wistas vthÿ himels högdh 
är Frögdh och lustiga dagar 
och wara jblant gudz Engle skar 
och så wthÿ den herlighett klar 
som sigh tå monde till draga 

11.
O Euige gudh tu hör min bön 
som iagh för tigh monde frambära 
så wäll vpenbarlig som j lön 
är thet min hiertans begiära 
att iagh måte snarlige kåma till tigh 
iagh åstundar thet jesu jnerligh 
att iagh altidh måte hoss tigh få wara 

12.
thet trÿcker En fast hårdeligh 
när som bedröfuelse hender 
men thet frögdar då jnnerligh 
att gudh altingh om wånder
[5] I udg.: "wänder".
 
och giffuer oss En Euigh Ro 
som till hans lÿffte sätia tro 
och befalla sigh honom j hender 

13.
Ett troligen Aff hiertat önskar iagh 
migh och alla trogne tillika 
att kunna på then siste dome dagh 
herrans grÿme wrede vnwike 
och bliffue vth walde till hans brudh 
och altidh glädias j tigh here gudh 
j thet frögde fulla himmelriket 

14.
Rät nu Beslut måste iagh snart 
medh thenna min wisa giöra 
Effter hon Eÿ haffuer sådan art 
iagh många tårs lata henne höra 
för tÿ then henne haffuer samman sat 
han haffuer jke mÿcket studerat 
tÿ må honom jngen spåt giöra 

15.
Valle till månge tusen godh nat 
huem thenne wisan monde före kåma 
skall altidh wara aff migh önskatt 
mÿcken Fredh Frögdh och Froma 
gudh late oss snart finas j then Euige Ro 
och sedan medh christo j himelen bo 
ther till hielp jese
[6] I udg.: "jesu".
Christe
 

Amen