Håndskrift: Dronning Sophias visebog
Nummer: VI
Side: 22
Titel: (Vänner i nöd)
Trykt: T
Udgivet i: VB: 5, 13-15
Kommentar: -
Generelle oplysninger: Parallel til DV 133.
Strofen 6 är skrifven före 5, hvilket dock omedelbart rättats medelst hänvisningstecken.
En sanfärdigh wisa | |
1. | |
Wäner j nödh | |
och wäner j död | |
wille j låta eder bekiäna | |
j wänskap fränskap | |
suager och måger | |
willen j låta eder befinas | |
huar ästu nu kiär eder Fader och moder | |
sÿ migh förgiäte både sÿster och broder | |
j thenne min store Elende | |
2. | |
När min grÿta södh | |
och iagh hade brödh | |
Då hade iagh wäner många | |
mitt öll och mitt brödh | |
det småka dom wäll | |
då wille the till migh gånga | |
huar ästu bnu kiär nabo min | |
j döden är iagh broderen din | |
thet får tu wäll förnima | |
3. | |
Iagh torde då suäria | |
wedh liff och widh ära | |
att mina [1] Skrifvet öfver raden. wäner woro fast j grunde | |
ja fast som bast | |
som aldrig brast | |
iagh tuifla då jnga lunda | |
iagh tuiflar fast thet säger iagh nu | |
att Rutit bast går snart j tu | |
tro icke de söte munar | |
4. | |
nu lÿckan sigh wänder | |
slät ingen migh kiäner | |
på wäner tör tu Eÿ lita | |
j sus och duss | |
och dageliget Rus | |
då såte de hoss min sida | |
de kåme till migh ther iagh war för | |
ju par och par jgönom min dör | |
då hörde iagh gläde och sånge | |
5. | |
de late då spöria | |
wedh fänster och dörar | |
om iagh då war j liffue | |
lat nu din hundh till dören gå | |
En Affton stundh lat migh förstå | |
om du min wän will wara | |
6. | |
thet Råder iagh digh | |
huar christen man | |
på herren må tu fast bÿga | |
när alla flÿ så flÿr icke han | |
när alla vnfalla så giör han bÿståndh | |
på honom kasta alla tina vmsårger |