Den ældste danske viseoverlevering

Håndskrift: Dronning Sophias visebog
Nummer: 89
Side: 367
Titel: (Ebbe drömde en dröm)
Trykt: T
Udgivet i: VB: 20, 60-64
Kommentar: -


1.
Ebbe han drömer En dröm om natt 
I sengen der han lågh 
arlle war dett om mårgonen 
han sade sin moder der åff 
:: för orätt och Ingen saningh då woge de honom ::

2.
Migh Tÿchte alt som min stugv 
hon stod i liusa luge 
ther bran inne mine Sÿstrar tre 
och så min skiön Iungfruge, 
:: f. O. O. I. S. d. V. d. H. ::

3.
Tu ligh och såff min käre Soon 
tu giff thed ingen gömme 
iag håller dett för en dårachtig Man, 
som achtar de löse drömmar. 
:: f. o. o. I. s. d. V. d. h. ::

4.
Tu skaltt icke rida wtt i dagh, 
att beta hvarken Hiortt äller Hindh, 
och tw skalt blifva hemma i dag 
och tala med kiärasten din. 
:: f. o. o. I. s. d. V. d. h. ::

5.
Thed war Ebbe Tÿkeson 
han rider i Rosen Lund, 
der Mötte honom hanss baneman, 
som Härre Gudh laste den stundh, 
:: f. o. o. I. s. d. V. d. h. ::

6.
Hörer du Ebbe Tÿkeson, 
hui rider du så alena, 
huar ähr din Höök huar ähr din hundh, 
huar äre dine raske Hofswenne, 
:: f o. o. I. s. d. V. d. h. ::

7.
Somblige de honom skute 
och somme honom stunge med Svärd, 
gud nåde dig Ebbe Tÿkeson, 
thed war tu aldrigh wärdh, 
:: f o. o. I. s. d. V. d. h. ::

8.
Toge de Ebbe Tÿkeson, 
the lade honom på sadelboga, 
så sårgeligen löper then gångare gråå, 
igönom then Rosen skoge, 
:: f o o I s d V d h ::

9.
Vte står Ebbes Moder 
och ser hon där Vpå, 
huru gångaren löper i Stallen in, 
thär han plägar före ståå, 
:: f. o. o. I. s. ::

10.
Gudh Nåde then tigh åtte, 
gudh nåde den tig Vmbar 
gud nåde tig Ebbe Tÿkeson, 
så rasker en Hofman du war, 
:: f. o. o. I. s. d. V. d. h. ::

11.
Thett war Ebbes moder 
och henne Ran tårar på kinn 
så går hon I stene
[1] Ovisst.
stugun
 
för Ebbes fästemö Inn 
:: f o o j s d v d h ::

12.
I sitten her alla fruger och Iungfrur 
iagh tallar till eder så brått, 
her är kåmett så saligt ett lik 
thed huilar här quar i natt, 
:: f o. o. I. s. d. V. d. h. ::

13.
Svarade Ebbes Fästemöö, 
och henne föll tårar aff kindh, 
hvadan då är det salige lik, 
mädan dett orkar icke hem 
:: f. o. o. ::

14.
Svarade Ebbes Moder 
och henne ran tårar på kin, 
dett är Erik tÿkeson, 
kiäre Sÿstersonen min 
:: f o. o. I. s. d. V. d. h. ::

15.
Tage wÿ thed salige lik 
vÿ läggat i Mantelen Blåå, 
såå bäre vÿ thed i bårestugan in, 
wÿ må ther vakafolck få 
:: o o I ::

16.
Somblige griffter grofve 
och somblige waxliuss hemte 
och altt sitter Ebbess Fästemöö, 
hon effter sin fästman wänter, 
:: f o. o. I. s. d. V. d. h. ::

17.
Dett war Ebbes Moder, 
hon lÿffter wp huite lin, 
tu kom hitt Ebbes fästemö 
och kendz ved fästmannen din 
:: f. o. o. I. s. d. V. d. h. ::

18.
Alle såtte de Fruger och Iungfruger, 
och them full tårar aff kin, 
förutan Ebbess fästemöö, 
hon dånar vell tusan sin, 
:: f o. o. I. s. d. V. d. h. ::

19.
Arle war det om Morgonen, 
thed dagen han war liuss, 
t[r]ÿ då wore de liken 
i Ebbe tÿkesons Huss 
:: f o o i s d ::

20.
Dett Eena war Ebbe Tÿkeson, 
thed andra hanss Fästemöö, 
thed tridie war Ebbes Moder, 
hon månne aff Sårgen döö, 
:: för orätt och ingen sanning då voge de honom. ::

Finis