Den ældste danske viseoverlevering

Håndskrift: Dronning Sophias visebog
Nummer: 83
Side: 332
Titel: (Underlig äst du världsens)
Trykt: T
Udgivet i: VB: 15, 37-38
Kommentar: -
Generelle oplysninger: Findes også i Harald Oluffsons visbok nr. 2 og Samuel Älfs visbok nr. 40.


1.
Vnderlig ästu wer werldzens Swick, 
ther öfuer Så må iag klaga, 
du hafuer mig giördt Så stortt ett Sweck, 
ther till Så långe dager, 
du skilde mig ifrå min Wenn Så god 
then iag will helst hosz wahra, 
Gud wett thet war mig storlige emott, 
iag skulle den wennen vmbähre. 

2.
Klage må iag, både dag och natt, 
och wett mig ingen hugswale, 
Tÿ iag [ähr] skildh fran
[1] I udg.: "från".
min wen Så god,
 
then iag wille helst hosz wahra, 
Tÿ giörs mig tiden ganska lång, 
iag khan thet well förnime, 
han har mitt hiertta lagdt ÿ twång 
min hugh och Så mitt Sinne. 

3.
Måtte iag leue ÿ femtusen åhr, 
och hwar en dag til glädie, 
En sliken wen iag Aldrig får 
för ähn han komer sielf tilstedhe, 
den ähr ickie ÿ werlden till, 
hwarcken mahn heller quinna, 
den iag mina tancker före Säia will, 
heller hwad mig kommer ÿ Sinnett. 

4.
Nu wÿll iag lefua med tålcket håp, 
iag acktar min wen brått finna, 
Herre Gud måtte iag den glädien få, 
thett ähr Stadigt ÿ mitt Sinnne, 
mine kinder ähr blecke min mund och Såå 
iag khan thett ickie dölia, 
Herre Gud som Alting hafuer ÿ wåld, 
wÿll iag mÿn kierest befalla. 

Finis 

Anno 1599, then 15 October 
Karin 
Kyle 

Då man skref 1599 åhr 
skrefs thesse tre wiszer på Råbeckz gård 
til wilie Iungfrw Malin Bonde 
Gud bewar henne ifrå thet onde 
bannda ickie skrifuaren önsker han 
Som har hafuer skrefuet thet beste han khan.